Frågor & Svar

Här finns vanliga frågor och våra svar till dem. Om du har saker som du vill diskutera vänligen tag kontakt med oss. Personalens kontaktuppgifter finner du under Företaget. Du kan också tag kontakt med oss eller ge oss feedback via formuläret.

Avtal och kundförhållande

Jag vill bli kund hos Finnpig. Vad skall jag göra?

Om du rekryterar suggor genom att köpa hybrider behöver du enbart ett avtal för att köpa faderrassemin och/eller gårdsgaltar (duroc).

Har du egenrekrytering av suggor bör du också göra ett avtal för köp av moderras. Du har två olika alternativ, danska DanAvl eller holländska TOPIGS Norsvin. För mera information ta kontakt med egna slakteriets rådgivning eller Finnpigs avelskonsulent. Du finner också information om moderraspaketen på Finnpigs internetsida under rubriken Genetik.

Kontakta seminstationen för uppgörande av avtal: 040 837 2947 eller heikki.hassinen@finnpig.fi

Jag avslutar smågrisproduktionen. Vad skall jag göra med Finnpigs avtal?

Säg upp ditt avtal med Finnpig genom att skicka ett meddelande till siementilaus@finnpig.fi

Hur länge förbinder jag mig som kund hos Finnpig genom att göra ett avtal om användning av faderrasen och ett moderraspaket?

Avtalet är i kraft så länge gården har avelsdjur eller semindoser som avtalet omfattar. För suggavgiftens del kan man säga upp avtalet med tre månads uppsägningstid. Uppsägningen skall vara skriftlig och kan göras tidigast 12 månader efter undertecknandet av avtalet.

Vad är suggavgiften?

Om du har självrekrytering av suggor använder du yorkshire- och lantrassemin. Kostnaden för självrekrytering är fördelad på semindosen och en månadsvis suggavgift. Suggavgiften bestäms utgående från antalet suggor som finns på gården. Den faktureras månatligen oberoende om man köper semin eller inte. Detta system innebär att det lönar sig att rekrytera genom att enbart köpa hybrider eller enbart egenrekrytering. Rekryteringsmodeller där man använder båda alternativen är ekonomiskt dåliga.

Svinpolis?

Med hänvisning till föregående fråga. Leverantören av genetiken har enligt avtalet rätt att utföra granskningar på de gårdar som har avtal om självrekrytering. Så säkerställer leverantören att det suggantal som uppges stämmer överens med verkligheten. Du bör alltså vara noggrann med att det suggantal du uppger inte avviker märkbart med verkligheten. Antal suggor får inte avvika mer än 5 % på gårdar med färre än 3000 suggor och 3 % på gårdar över 3000 suggor.

Varför kostar moderrassemin (yorkshire och lantras) mer än faderrassemin (duroc)?

Moderras populationer tenderar att vara något större än faderras populationer eftersom de egenskaper man avlar på hos moderraser har lägre arvbarhet än slaktsvins egenskaper i faderrasavel. Avelsarbetet med moderraser är alltså något mer komplicerat och dyrare än hos faderraser. Prisskillnaden på semindosen beror dock på rasens användningsändamål. Med moderrassemin produceras enbart de suggor som behövs för rekrytering av suggor. Faderrassemin används för att producera slaktsvin. Det innebär att moderrasens avelskostnad måste täckas med de få doser (och suggavgift) som behövs för att producera rekryteringsgyltor medan faderrasens avelskostnad fördelas på den stora mängd semindoser som använd för slaktsvinsproduktion.

Finnpig har fördelat avelskostnaden för moderraser på semindosen och suggavgift. Se prislista.

Beställningar och leveranser

Varifrån får jag signum för internet beställning?

Från vår seminbeställning, genom telefon eller e-post.

Varför måste man beställa semindoser före kl. 10:00 fastän doserna levereras först på eftermiddagen från stationen?

Temperaturkontrollerad, högkvalitet tillverkningsprocess tar tid. Om semintemperaturen sänks för snabbt skadas spermierna. Vi kan inte heller leverera för varm semin till kunden för då lider hållbarheten. Därför kan vi på eftermiddagen sälja enbart de doser som finns i lager. Vi kan inte starta upp produktionen på nytt på eftermiddagen även om doserna som finns i lagret tar slut.

Var dröjer min seminleverans?

Doserna levereras till mottagaren före kl. 16:00 följande dag. Transportföretaget har rätt att ändra rutten på deras bilar, och leveranstiden kan variera från dag till dag. Om du vanligen får ditt paket på morgonen, men inte din leverans syns till, bör du ringa oss senast kl 16:00 (010-3161444) och vi kollar upp att allt är okej. Transportföretagets kundtjänst stänger kl 18:00, och efter det är ingen information tillgänglig förrän nästa morgon.

Varför är leveranstiden över ett dygn?

Seminleveransen från stationen till producenten tar, enligt överenskommelsen, max 24h. Distributionsbilarna delar tillsammans med semin också annan gods i regionen. Leveransen skulle naturligtvis vara möjligt att organisera mycket snabbare till mottagaren. Men då skulle leveransen kosta mångdubbelt till det nuvarande priset.

Seminkvalitet och -användning

Semindoserna var 23 grader när jag öppnade paketet. Kan jag använda doserna?

Doserna kan användas men helst inom ett par dagar. Varma spermier förbrukar mer energi vilket förkortar hållbarheten.

Semindoserna var 13 grader när jag öppnade paketet. Kan jag använda doserna?

Du kan använda doserna. Vi använder en spädningsvätska, som garantera fungerande spermier ner till 10 grader.

Spermierser dåliga ut i mikroskop?

Spermierna som finns i semindosen är i viloläge orörliga och deras ämnesomsättning är nästan obefintlig. Spermier aktiveras av suggans värme och får ett nytt liv. När man i mikroskop kontrollera kvaliteten på en dos, är det viktigt att dosen är uppvärmd till 36-38 grader. På stationen värmer vi upp dosen i vattenbad i ca 20 minuter genom att svänga den med jämna mellanrum. Om man sätter uppvärmd semin i mikroskop på ett kallt underlag stelnar spermien, dess rörlighet avtar och spermien dör på några sekunder. Det lönar sig att skaffa en värmeplatta till mikroskopet, för att framgångsrikt kunna bedöma rörlighet och vitalitet i dosen. Anvisningar för att bedöma semin på gården finner du här (på Finska).

Genetik och avel

Vad är DD?

Det är en rasförkortning. Duroc = D, Lantras = L eller M, Yorkshire = Y eller Z. Är bokstaven uppgett två gånger betyder det att både mor och far till galten är utav samma ras.

Top eller standard?

Genom att beställa Top-klassens semin garanteras smågrisarna de genetiskt bästa avelsvärden. Standard semin kommer slumpmässigt från någon av rasens galtar. För de flesta är denna standard mix semin den rätta alternativet. Top semin rekommenderas till de gårdar som vill ytterligare förbättra sina redan höga produktionsresultat.

Sjukdomar med import?

Finnpigs galtar härstammar från Norge och Danmark. Importen sker i samarbete med Ruokavirasto och Eläinten Terveys ETT. Galtarna är en månad i karantän i ursprungslandet och två månader i Finland. Under karantänen tas det många prover med vilka man säkerställer att man importerar enbart galtar, inte sjukdomar. Förfarandet har utvecklats tillsammans med experter, vi tar det på fullaste allvar och litar på att det fingerar. Myndigheterna granskar vår process årligen.

Varför sjunker djurens avelsvärden?

Avelsvärden är gemförelsetal var man gemför djurens genetiska nivå med en jämförelsegrupp. Nivån på jämförelsegruppen blir bättre allt efter att avelsframstegen görs. Därför sjunker, också bra djur, åtminstone i något skede. Dessutom inverkar släktinformation på avelsvärden. Information som påverkar avelsvärden samlas ständigt in i databasen.

Varför saknas många viktiga egenskaper i avelsmålen?

För att avla på en egenskap förutsätts en rad grundförutsättningar: egenskapen bör gå att mätas tillförlitligt, man bör få fram en genetisk arvbarhet och egenskapen skall ha ett ekonomiskt värde.

Avelsorganisationer samlar kontinuerligt in data, också från egenskaper som inte ännu finns med i avelsmålet. Lyckas man inte mäta egenskapen med tillräcklig noggrannhet går det inte att få fram en genetisk arvbarhet och egenskapen är inte möjlig att påverka genom urval. Ibland är egenskapens ekonomiska värde så lågt att egenskapen inte därför lönar sig att avla på – sätter man in en ny egenskap i totalavelsvärdet måste man minska på någon annan egenskap i samma grad. Detta är en balansgång som kräver ständig avvägning.

Varför ändrar man på avelsmålen?

Framgångsrik avel innebär att man gör framsteg i de önskade egenskaper. Men samtidigt påverkar man också många andra egenskaper, direkt eller indirekt. Därför är det nödvändigt att med jämna mellanrum justera avelsmålet. Dessutom kan det komma helt nya egenskaper som man vill avla på (se föregående fråga) och då måste en annan egenskap ge plats för den nya. Också värden runt grisen förändras så att det kan löna sig att sätta mer vikt på en viss egenskap (tex. foderpris).

Varför har Finnpig två olika moderraspaket?

Finnpig vill fungera som genetikleverantör åt hela sin producentkår. Vi har mångårig god erfarenhet av norsk genetik. Också Norjes smittoläge är grund för att anskaffa genetiken, åtminstone delvist, från Norge. Av dansk svinkunnande har man bra erfarenhet på speciellt de stora gårdar i Finland. Det är naturligt att dessa gårdar har också tillgång till genetiken från Danmark.

Varför bör slaktsvinet vara utav tre olika raser?

Trerasgrisarna är friskare, starkare och de växer snabbare med mindre foder än sina föräldrar. Detta pga. att de helt är fri från inavel. Se Korsningsprogram.

Varför har Finnpig så dåliga galtar på seminstationen?

Finnpig förnyar sina galtar med ett aktivt köpprogram. Moderrasgaltar är i produktion i medeltal under ett år, faderrasgaltar en aning över ett år. Galtarna köps direkt från avelsorganisationers avelskärnor; bästa avelsbesättningar och galtteststationer. Galtens avelsvärde står till grund när galten selekteras. Vi kan följa med alla galtars avelsvärden för alla galtar vi köper är i de ansvariga avelsorganisationens databas och deras avelsvärden uppdateras kontinuerligt. Finnpigs galtar klarar sig väl i jämförelse med vilken seminstation i Europa som helst.

Varför säljer man semin från galtar som inte har egna avkommor?

Tiden mellan generationer är en av de centrala faktorer för konkurrenskraftig genetik. Det är inte realism att samla data från galtens avkommor före galten kommer i produktion. Det skulle medföra stora kostnader för hela kedjan vilka inte skulle gå att täcka med nyttan. Galtars genetiska egenskaper är därför uppskattade med avelsvärden.